Igår hann jag få två p-botar inom loppet av ett dygn. Less AB, ja.

Glömde bilen framför porten efter att jag varit och handlat i förrgår kväll. Kom på det då jag gick ut med hunden på sista pissen och såg bilen. Doh. Där glänste den fina lappen under torkarbladet. Jajja, bara svära åt sej själv och sin glömska och gilla läget.

MEN, igår då jag åkte till morsan och pluggade, hade jag lite svårt att hitta parkering då dom gräver upp hela långa raddan av besöksparkeringar utanför henne. Tillslut såg jag att dom lämnat öppet en bit, där typ 4 bilar hade fått plats. Jag såg även en P-skylt uppställd i början på denna lilla lucka. Ställde bilen och såg en bygg-arbetare knalla förbi och frågade han om jag kunde stå där. Japp, det kunde jag.
Hann tänka då jag promenerade upp till morsan att jag kanske skulle ha fotat skylten, utifall att... Orkade inte gå tillbaka så jag gick upp och tänkte att han sa ju ändå att jag kunde stå där.

Några timmar senare kom jag ner. Och vad fan hade jag fått om inte en till p-bot! Arg som ett bi ringde jag poppo blå (som utfärdat den), fick inte tag på dom, åkte runt till station, som minuten innan stängt.
Och idag får jag heller inte tag på dom. Guuuudförbannat!

Rätt ska vara rätt. Jag åkte förövrigt tillbaka till mamma, gick och grävde fram skyltjäveln som nu låg under en pressening och fotade den. Ha! Bevis!

Nu ska jag ringa någon till gång, annars åker jag helt enkelt dit och lever jävul. För nej. Jag kommer inte betala denna bot. Om jag så ska jävlart överklaga till himlen så tänker jag inte göra det!

Åkte iväg till mamma idag för att få plugga i lugn och ro då barnet har blivit sjukt igen och är hemma med A.

Funkar faktiskt riktigt bra, har redan hunnit läsa och anteckna över 100 sidor! Mamas crib is the place. Haha.
Härligt att äntligen få läsa något som är intressant! Boken jag läser nu handlar om Sveriges utveckling och förändring sen 50-talet. På tisdag ska vi ha vårat första seminarium, om just denna bok, snacka man är lite nervös!

Så, om ni undrar vad jag håller på med under veckan och helgen, så vet ni nu! ;)

Bilen min är i stort behov av en rejäl omvårdnad, dvs service. Det har den varit sen jag köpte den typ, men jag har haft varken ork, tid eller pengar till att byta alla dessa nödvändiga oljor och filter som behövs.
Sen är den även utan motorvärmare, så väntade mej även en väldig hög soppa-räkning samt snorkall bil hela vintern.

Men, då när jag höll på att plocka bort efter orkanen Tyra nu på kvällen, så ringde min telefon. Det var pappa, som bad mej köpa ett filter till växellådan, samt ett motorvärmar-kit. För om jag hade lust att låna bilen till honom om två veckor, så skulle alla dessa oljor och filter bli bytt, samt att han skulle sätta i motorvärmare!!
Snacka om lyckan är total!
Och, han står för resten av allla filter, samt alla oljor!

Pappa är bäst!!

Hela dagen hemma idag.

Fick pluggpaus då <Johanna>, en gammal kompis från förr var och hälsade på, kul att ses igen, tror det måste vara typ 6-7 år sen vi satt på Sunderby folkhögskola och diskuterade hurvida det hette plättar eller pannkaka. Pillade löshår som lossnat, julpyntade och massa andra hemskt väsentliga saker. Plugga, det gjorde vi väl också ibland. Men inte så ofta. Behövdes heller inte för den delen då det kändes mer som ett vuxendagis än skola.

Hursomhelst så hade hon hade massa spännande saker att berätta, om sin Italien flytt! Och jag önskar er all lycka i ert hem och nya land! :)


På tal om skola, så kan jag ju lätt påpeka att Sunderbyn var verkligen kindergarden om man jämför med dessa universitetsstudier. Dom kommer göra mej gråhårig.

Men, jag ska kämpa vidare, hålla modet uppe och fixa det här!

Aftonbladet har visst gott mot strömmen och kanske förstått vansinnnet sveriges media och politiker håller på med:

<LÄNK>

Alltså.

Jag är inte så särskilt politiskt insatt. Jag har gjort min plikt och röstat, eftersom jag anser att har man inte gjort det, har man inget att gnälla om heller.
Jag var inte alls säker på vad jag skulle rösta på ens då jag och syrran knallade över till vallokalerna, som vi hade på olika områden. Jag bestämde mej faktiskt på plats, där jag stod med en Sosse lapp i handen som jag fick på väg in och tittade på alla andra lappar framför mej med olika partier. Det blev den jag höll i.
Jag röstade till fördel för mitt barn. Dom sjuka och dom gamla. Inte för att jag håller med om partiet i många frågor, jag är riktigt emot vissa frågor dom har. Men för att det var det enda parti som jag trodde kunde vara bäst för mej och min familj i första hand.

Jag tror det är så dom flesta röstar. Det som är bäst för en själv och ens egen alternativt anhörigas livssituation.

Och jag utesluter inte mina vänner som röstat på Moderaterna eller andra delar av alliansen. Inte heller dom som röstat på Miljopartiet eller Feministiskt Initiativ. Och heller inte Sverigedemokraterna.

Som sagt, så är jag inte så särskilt politiskt insatt. Men däremot vet jag att vi bor i Sverige, som säger sig vara demokratiskt och ha yttrandefrihet.

Och jag anser att det är helt sinnessjukt det media och framför allt alla andra partier håller på med. Denna kampanj med att frysa ut SD. Nu är det ju faktiskt så att, ja som sagt, vi lever i en demokrati, och det svenska folket har sagt sitt, över 300 000 svenskar vill ha in detta parti i riksdagen. Ska man då strunta i alla dessa människor och mobba ut SD därför att dom inte har den ideologi som andra och ses som stötande av väldigt många?
Jag vet inte om jag kan kalla det så demokratiskt.

Kanske ska andra partier lära sig något av detta och lyssna på folket och se till vad detta missnöje beror på? För det tror jag. Jag tror det är väldigt många som missnöjesröstat.

Idag skulle vi se på film på skolan.

Kom strax innan vi började, hamnade givetvis längst bak, bakom typ 45 pers. Och vi skulle se på en 28 tums tjock-teve, på VHS. Filmen var rippad från trean och reklamen spolades förbi. Förrutom den gången då läraren spolade tillbaka istället för framåt, och inte fattade det själv, utan slog på filmen som ingenting.

Jag kunde inte riktigt låta bli att skratta för mej själv och undera om det verkligen var Luleå Tekniska Universitet jag går på.

Igår var en tung dag.

Tyra har börjat bli ledsen då jag lämnar henne på dagis, och det svider verkligen i mammahjärtat att se hur hon försöker hålla inne tårarna då vi står i hallen och hon ska kläs av ytterkläderna. Inte kul alls att lämna en ledsen unge och vara borta hela dagen!
Jag vet ju att det bara är en fas, och att det kommer gå över. Men ont gör det.

Sen det med plugget då. Igår var jag nära på att ge upp helt. Tänkte att det är lika jag hoppar av och börjar jobba i sur-restaurang-branchen igen. Att det är det jag kan och kommer inte kunna lära mej ett smack. Att jag är den enda som inte fattar.

Idag känns det bättre, barnet grät inte då jag gick utan sprang iväg och lekte i sandlådan glatt.
Pluggandet känns lättare och mer förståeligt av någon anledning.
Tror kvällen bestående av långa samtal med mina nära och kära gjorde sitt.

Tack för att ni finns! <3

Denna vecka har verkligen tidsbristen varit påtaglig. Alltså. Ge mej mer tid, dygnet fler timmar, tack!

Syrran har ju varit här hela veckan (och är kvar än i lule för den delen) så vi har lallat på och grejat, så gott det går, då det känns som att skolan håller på att ta över livet totalt, och stressen över att jag inte förstår ett skit av något än.
Tur att systeryster varit här och hjälpt till med lillpluttis!


Hon var så söt då hon vaknade i måndags och hittade syrran på en madrass i vardagsrummet. Dörren var stängd så hon stod länge och tittade in genom glaset, lite småblyg men himla nyfiken. Snabbt släppte dock blygheten och hon härjade på med syrran som vanligt.
Veckan har sprungit ifrån så snabbt, insåg idag att det är fredag imorgon, och då drar vi upp till Finland jag, Tyra, Benz och syrran. Agge åker lite snett neråt till Lycksele och hälsar på och hjälper en kompis med någon så trevligt som renstyckning som jag förstod det?!

På tal om att tiden går fort, så fick syrran veta att hon ska på läkarbesök, som hon kunde boka in till på tisdag, så hon blir kvar två dagar längre. Inte sörjer då vi iallafall! ;)

Jag och syster i somras.

Snart, jättesnart kommer syrran hit, flyget har precis landat. Som vi har längtat!
Tror Tyra kommer vara riktigt nöjd imorgonbitti då hon smyger upp och hittar moster i vardagsrummet! :)

I helgen har vi shoppat massor välbehövligt, baskläder a la massa långärmat, brallor och tights på Lindex, asgrymma t-shirtar på Åhlens allt till barnet givetvis, en tunika till mej och ett par skinntights. Agge fick... iiingenting, men han har ju fått sej en ny mobil förra helgen, så han har förbrukat sin månadspeng. ;)
Böckerna har fått stå, förrutom nu på kvällskvisten då jag läst några kapitel om Offentligt ledarkap. Grejer det, vet ni!

Nu kvällsmål strax med mamma och syrran.

Äntligen helg! Har precis hällt upp ett glas vin, och njuter av tystnden (bortsett från Agges surr i bakgrunden om sin mobil.. ).

Tyra somnade redan klockan 18, då hon varit grinig och gapat och härjat i princip sen hon kom hem från dagis. Inget har varit bra. Inget har gått som hon vill. Vi har varit dumma som tagit bort henne från saker hon inte får göra. Benz har varit utsatt för vagn-attacker, dvs Tyra har kommit på att man kan ta lilla dock-sulkyn och jaga han, helst köra på. Ingen dans på rosor alla dagar...

Nu, vänta på Idol, skicka karln på Coop och hyra film, Brothers tror jag det blir.

Vi knallade då ut med Pia med hundar och barn. Och det var helt galet varmt, kanske lite värmebölja till och med..? ;)

Hundarna släpptes och fick nosa på varann och Benz härjade lös, Molly surade lite åt han, men inte så farligt mycket (hade i ärlighetens namn trott att det skulle gå lite sämre och att man kanske till och med skulle få gå mellan lite gruff, men icket!) där ser man vad fel man kan ha. Tur att jag övertalade dej, Pia! ;) Det var på tiden!

På väg hem stannade vi till i en lekpark på Edefors och lät barnen leka dom med ett tag, då Tyra inte verkade lida så hårt av sin sjukdom, som verkar vara förbi nu, tempade igen och febern är borta.
Dock var hon trött då vi kom in, åt lite snabbt och somnade (!) på skötbordet innan jag hann lägga henne i sängen, så helt frisk kanske hon inte är.. Man vet ju själv att det tar ett tag innan man är helt pigg igen efter feber.

Nu ska jag sätta mej och fortsätta på Organisationer..., yeeey.

Molly är inte alls en gammeltant på bara två år. Utan 3. Snart fyra. Så, nu är alla missförståd utredda och jag inser mer och mer att åren går förjävla fort, och att jag inte hinner med riktigt... ;)

Ska man tro tidningarna, så råder det ju värmebölja... Vet inte riktigt om jag kan hålla med om detta påstående, men att det blivit varmare, ja.

Vaknade i morse, och såg solen komma upp. Ångesten stegrade i takt med att solen visade sej mer och mer. Inte sitta inne en dag till i detta fina väder!! Typiskt att barnet ska bli sjuk då det blir finväder...
Men, en promenad med Pia, Meja och Molly ska vi då ut på efter frukost. Ska försöka övertala Pia att låta hundarna lära känna varann idag lite bättre, få se om det går. Hennes hund Molly är lite av en gammeltant, trots sina blotta 2 år, och min hund är ju som känt dampo nr 1, så han kan ju ibland vara lite.. enerverande, vilket Molly nog lätt skulle hålla med om. ;)

Igår drog jag iväg karln på suprise-trip, bilbingo i Måttsund stod på schemat. Tyra skulle vara hos mormor sin medans vi fick lite egentid.
Dock var jag tvungen att sabba suprisen, då jag kom på att jag skulle knalla iväg till morsan istället för att vänta på att A tvättat klart min bil (tack sweete) och vi kunde åka tillsammans. Givetvis kom jag ju på att jag glömt dutt-pennorna hemma (jepp, vi äger sånna, vi är ju pensionärer!) och dom kan man ju inte vara utan, så var tvungen att be honom att ta med dom, tror han fattade då vad som var på gång, då bilen prompt skulle vara ren också.. ;)
Som vanligt hade det gått hur bra som helst hemma hos mamma, men dock märkte jag att pluttisen börjat bli lite varm och var allmänt hängig. Tänkte (hoppades på) att det bara var av utmattning efter en spännande dag hos mommo.

Liten febersnutt.

Febern bekräftades dock i natt, då hon var kokhet och yrade och sov dåligt. Lilla skrutt! Bara stanna hemma helt enkelt och försöka plugga lite då hon sov. Gjorde jag det? Näe. Somnade då hon vaknade till och jag gick och tröstade henne. Typiskt.
Fattar dock inte hur hon orkat idag, då hon farit runt som en virvelvind här hemma, trots feber på 38,5 då jag kollat..?!

Men, nu ska jag ta mej i kragen och försöka ta mej igenom den helt fantastiskt tråkiga och ointressanta boken om Organisationer.

Idag bestämde vi middag hos farsan i byn, så jag skulle få tid till att tvätta min bil, vilket verkligen behövdes! Då jag låg i soffan och degade, proppmätt, och drog ut på biltvätten, fick jag sms. Huovinen undrade om jag visste av någon som behövde fälgar.

Jo jag. Har velat hela sommaren om jag ska ha nya, eller om jag bara ska ha nya bredare däck. Men det är fel ET på kromisarna, då då suttit på mercan, så bättre med nya fälgar.. men jag gillar ju dom osv.. har jag hållit på.

Hursomhelst, ville han byta jämnt. Fint, it's a deal. Och hippsvips hade jag nya fälgar på bilen. Med bredare däck. Måste dock ändå köpa nya däck fram då dom är för smala... Meeeen inte hela världen, billigare med bara två nya än fyra.

Och nej, bilen blev inte nå renare. Men rena fälgar har jag iallafall! ;)

Bye bye mina trotjänare.

 

Någon bild på dom nya har jag inte, men det kommer, när bilen är ren... ;)

Solen skiner och svetten rann då jag var och lämnade barnet på dagis och gick med hunden på promenaden imorse, då jag pälsat på mej och var helt säker på att det var svinkallt ute.

Vad ska jag underhålla mej med?
Jo:

Filt, tända ljus och en cigg i höstmörkret.

Måste ju faktiskt erkänna att lite gillar jag då hösten är här! ;)

Nu har man avklarat dag tre av det nya livet som student. Dessa två veckor innan räknas ju inte riktigt, då vi inte haft lektioner, utan bara studieförberedande föreläsningar. Inte för att dom var så där jättelätta dom heller, när man varit hemma i nästan två år är heldagar fulla med massa info och föreläsningar typ hjärngympa motsvarande ett maratonlopp för en soffpotatis.

Men som sagt, nu har det börjat på riktigt.

Första föreläsningen började med BEE (läraren alltså, i förkortad version), jag vet inte riktgit vad jag ska säga om det, mer än att besvikelsen var total, då man först suttit och lyssnat på hennes föreläsning och blivit riktigt glad över att ha fått en så bra lärare, som verkar brinna för det hon gör! Fram tills jag och Meriam gick fram efteråt och försökte prata med människan.... STOR besvikelse, då hon inte var särskilt sugen på att prata med oss verkade det som. Han slängde fram ett kort svar på våran fråga och vände på klacken och gick. Mitt i allt, bara så där...
Idag var besvikelsen ännu större, då man inser att hon verkligen lagt ribban högt, för högt. Tror inte hon riktigt förstår/inser/bryr sej att hon står och föreläser för ett gäng rookies, som inte hört hälften av orden och sakerna hon pratar om, och tuggar på i ett rasande tempo, där man hinner anteckna halva meningar, innan hon hoppar vidare till nästa kapitel eller stycke...
Bara gilla läget och att läsa på ordentligt innan, på dom kapitel hon ska prata om, så man kanske förstår lite mer...?

Jag kan erkänna att jag gick i måndags hem med en klump i halsen och undrade vad fan jag gett mej in på, tyckte jag tagit mej vatten över huvudet och tänkte att det nog är lika bra att lägga ner innan man gort bort sej totalt.

Idag träffade vi våran andra lärare. LIA. Hemskt stor skillnad alltså! Killen pratade långsamt, tydligt och förklarade så man förstod vad han menade! Helt underbrt!
Självförtroendet växte och att hoppa av kändes inte alls behövligt längre, kanske att man klarar det ändå!

Visst ja! Igår var min gamle klasskompis Monika som jag gick med i Sunderbyn och som hann före mej och tog fil kand i sociologi här för ett par år sen, så snäll och levererade hennes böcker till mej. Tack igen vännen, du är en ängel! :)
Så, imorgon blir det råläsning för hela slanten, så man kanske får ett litet hum och vad jag egentligen gett mej in på? ;)