Nu är det en vecka och en dag tills jag och Tyra åker ner och hälsar på syrran i Stockholm, behöver jag säga att jag längtar? :)
Ska till och med åka en dag på Power Big Meet, ska bli himla kul! Syrran är bäst som ställer upp som barnvakt! (Inte för att hon behövde särskilt mycket till övertalning.. Fick inte ens åka ner själv!) Tror hon och Tyra kommer ha det himla bra medans jag och Monica åker jänk och ölar lite. ;)
Är dock lite nervös över att flyga själv med lilla damen, och att sitta på Arlanda själv innan Monica kommer med sitt flyg, men det ska nog gå bra!

Imorgon åker vi till mamma och käkar middag, sen ska Tyra sova över där, och på fredag bär det av mot byn på dagen, när jag hämtat Tyra, för att käka middag där och sen åka mot Bodön igen över helgen. Fullt upp med andra ord!

Nu go natt, egentligen för länge sen...

Fast först bjussar jag på en bild A´s mamma tog förra helgen, då vi flydde från myggen som smög sej på på kvällskvisten.

Jag räddade drickat, of course! ;)

Förövrigt så skulle vi vara halv tio och hälsa på på Tyras nya dagis idag.

Vi vaknade av att Agge (som kommit hem från jobbet) kom in och sa att vi skule vara där på tio minuter. Snacka stressad man blev. Jaaa. Bara kasta sej upp, klä på sej borsta gaddarna, medans karln gjorde det samma med barnet, kasta henne i vagnen med en banan i näven och kuta.

Skämmigt att komma sent, första gången man kommer dit, jaa!


Varför var hon tvungen att välja just denna dag till sin första sovmorgons-morgon..?
Enda dagen på månader vi haft något så där viktigt inplanerat och då väljer man den. Japp.

...fast både jag och Tyra har åkt på sjuka igen. I veckan har vi båda gått och snorat i kapp, nu är snoret utbytt mot hosta. Life i great!

Egentligen har jag massor med bilder och text jag vill pränta ner här, men orken finns inte. Och dessutom måste man ju passa på att sova medan lillsessan gör det, som fått för sej att man inte alls ska sova om nätterna, i alla fall inte själv... Och hur sugen är jag på att ligga på en madress i hennes rum eftersom hon inte sover i våran säng heller, utan slänger sej och har sej..? Nää, inte så värst.
Meeen det var inte det jag skulle ha sagt egentligen...

Utan att vi precis är hemkomna från Bodön, stugan alltså, där vi spenderat midsommar, käkat gott, busat, badat, åkt båt (jepp, jag har åkt båt!), haft roliga sällskapslekar och massa annat!

Men, nu blir det sängen! Bilder ska jag försöka få med imorgon.

Om jag orkar!

Sitter här nu och väntar på att grannen ska sy klart mitt linne jag ska ha ikväll, som hon snällt erbjöd sej att fixa, då jag satt nere hos henne på kaffe och gnällde om att jag inte hade något att ha på mej.

Försöker bli lite taggad för kvällen med Volbeat på hög volym, men det kommer som inte... Kan det vara det här regnet som bestämt sej för att komma just idag, då man ska vara ute och röra sina lurviga till Drängarna?

Sen ska grannen även skjutsa ut mej till Rosvik på förfest, innan vi rullar mot Boden. Tror jag har världens bästa granne! :)

Alltså. Karln, barnet och hunden har ju left the building för att hänga i byn hela helgen. Och jag ska ha egen tid. Men nu får jag lite ångest. Vad fan ska jag göra då, med all denna egen tid? Då man är van vid att alltid stå i och greja och fixa. Vad fan gör man?
Det egentliga svaret är ju sover, men gör jag det? Näe, jag lallar på här vid datorn, går och röker då och då, kollar på disken som står kvar på diskbänken och tänker näe det gör jag i morgon och sätter mej vid dumburken igen. Sen går jag och pissar.. och jaa, röker igen.

Förbannat. Nu ska jag faktiskt sova, sen ska jag vakna och inse att jag kan somna om igen.

Sova lite till, för att röja upp här lite, innan jag drar till Rosvik och härjar med min kära Linda vidare på Farmen! :)

Jamenvisst. Skinkhelvetet, grannens son alltså, är frisläppt efter erkännande, och bränner på i någon gammel Audi här på Ölnäset och skrämmer slag på folk.
Och nog fan kan jag gissa att han snott den av någon stackars ensamstående mamma med fem barn.

Kan man inte bara typ... kanske se till att han råkar dra i sej en sil eller tre för mycket. Eller kanske råkar snubbla över kniven han går och bär på..?

Nu är det ju tur att han anser sej vara bundis med en och hejjar glatt då man passerar och undrar hur läget är. Men, med labila pundare, så som han, kan man ju aldrig vara riktigt säker på om han får för sej att man är civilare, eller skyldig han pengar, eller att man tittar lite snett.

Tror jag låser dörren för natten, och hoppas på att han inte behöver låna telefon som han gjorde på Edefors för några år sen och klampade in mitt i natten, men blev skrämd av hunden som blev vansinnig, och drog som tur var... Sweet neighbour.

Jisses.

Alltså, vad fan händer i den här stan?


Här i veckan fick jag veta vilka som stått för dråpförsöket med kniv förra helgen, skönt att den ena är ett ex till en vän i allafall, hade ju kunnat vara värre... Tänk vad skönt att du är utan idioten nu, och att du gått vidare!

Igår ringde grannen på kvällen och berättade att våran andra kära grannes son gått bärsärkargång nere vid porten - vilket hänt tidigare -med resultat av blod överallt och glas osv... Men, nu hade han gått steget längre och först slagit/kastat en stol i ryggen på min 18-åriga granne på samma våning, en jättesöt tjej, som bara råkat vara där och väntat på sin kompis. Sen hade han, när hon sprungit in, hivat en cykel i entrédörren (som som tur var fick ta smällen, och inte hon), sen tog han en till och kastade på min grannes karls bil, som han sen också går och sparkar in kylaren på...

Och idag då, när jag på väg till mammas jobb, hör däcktjut och sirener, vänder mej om och ser en gammal Opel komma i full fart på två hjul i korsningen, för att sen tappa kontrollen och smälla i en tegelvägg. Som jag, Tyra och Benz passerat för bara ett par sekunder sen. Snacka nära-döden-upplevelse. Kanske dags för en Trisslott?


Men alltså, vad fan händer? Håller den här stan på att rasa samman totalt? Ska man för helvete inte kunna gå ut genom dörren utan att riskera att ha ihjäl sej på ett eller annat sätt? Vad händer med folk? Var är empatin för andra männniskor, för ett liv, för anhöriga?

Visst det har varit så länge nu, det har spårat mer och mer för varje år, och folk tappar mer och mer respekten för varann och liv. Men hur långt ska det gå?

Man blir ju mörkrädd!

Jag kan själv känna att jag blivit fan så mycket mindre kaxig och mer rädd för, mja, typ allt, sen jag fick Tyra, man har som en anledning till att finnas kvar... Haha, det lät ju lite konstigt, klart jag haft det tidigare, men nu är det mycket starkare. Jag vill ju så klart inte att mitt älskade barn ska växa upp utan sin mamma, som älskar henne över allt annat!

Idag drog jag, Tyra, Mariann och hundarna iväg och hälsade på Jessica då, i världsmetropolen Unbyn.

Så här mysigt hade vi:

Diggar till musiken i bilen.

Hoppas verkligen vi styr upp nå liknande igen! :)

Knallade ut klockan nio i morse. (ok, inte kanske prick då, lite efter.. eller mycket, förlååååt Pia! ;)) Och fick fort dra av mej munktröjan jag tagit på mej innan vi gick ut. Hej värme! :)

Barnen lekte, trots en mycket trött Tyra, jag drack kaffe och surrade med Pia, hundarna satt på varsitt hörn och gnällde. Som det brukar vara då alltså.
Som vanligt hade jag inte med mej kameran, men kanske en viss Pia är sugen på att skicka bilderna hon tog igår om jag råkar vara inne på msn ikväll? ;)

Sen gick vi upp och Tyra käkade lunch, för att gå ut igen och knalla med hunden och söva barnet. Blev inte så lång promenad, då hunden mest flåsade och ville hem, och barnet somnade innan vi ens kom till rondellen. Inte mej emot, fick jag ju lite tid över att sitta här vi dumburken och glo innan hon vaknar igen! :)

Då vi förresten åker ut till Unbyn en sväng och hälsar på Jessica, ska bli kul då vi aldrig lyckats ta oss iväg dit, så det blir premiärbesök!

Hela helgen har spenderats i Åbyn, hos min moster och hennes karl, som gifte sej igår! Grattis till er åter igen! :)

Och vilket bröllop dom hade! Hade kunnat skriva en hel novell om deras dag, men jag kan sammanfatta den kort med några random ord; skratt, smörgåstårta, äventyr, ännu mer skratt, paintboll, slangbella, sumobrottning, tältras, borttappad präst, härliga människor, jättegod mat, skratt igen, musik och lurviga fötter! ;) Och främst av allt, världens finaste brudpar!

Om jag någonsin skulle få för mej att gifta mej, är det där något liknande bröllopet jag skulle vilja ha, för det var så avslappnat och så där... härligt bara!

Hela denna långa vecka har ju då A jobbat natt, och i natt är sista natten. Och jag kan ju bara säga fy fan så jävla skönt att det är det! Dessa förbannades nattshift driver mej till vansinne. Det är ju i princip som att leva som ensamstående, förrutom att man även ska tassa på tå för att någon ligger och sover i sovrummet.
Sen att karlfan sover hela dagen, kliver upp och käkar, duschar, skiter och måste åka igen... det suger!

Vart fan är jämställdheten egentligen? Och när fan ska man ha tid för den? Och hur fan funkar det egentligen för andra, som vill leva efter det? Vi har det så jävla långt ifrån jämställt som det bara kan bli känns det som nu. Jag matar, klär och byter blöja på ungen. Möjligen så fixar A kvällsgrejerna och lägger henne. Går ut med hunden en snabbis innan han ska dra igen. Mer hinns inte med.
Nu är det ju faktiskt så, ja, jag vet, att jag är hemma och vi har valt att göra så hela föräldraledigheten pga pengar, och jaa jag vet, icket så särskilt jämställt. Det är så att A jobbar mer än 100% för att vi ska ha (mer) pengar. Men nu är det så. Och ja, jag vet, att jag hade kunnat jobba istället, men tyvärr, så har jag varken jobb att gå till, eller lika bra betalt om jag skulle jobba inom den sugiga restaurangbranchen. För så är det inom det jämställda Sverige, där ett karljobb, som inom transport, ger mer än ett kvinnogöra, som att jobba inom restaurang. Jämställt så det bara sjunger om det. Eller hur?

Men, tillbaka till mitt gnäll nu då. Hur gör ni andra normalt folk? Hur fan hinner ni med allt? När fan hinner ni med tvätten, städningen, handlingen, och alla dom där andra måstena? Eller är det faktiskt så att dom flesta småbarnsföräldrar har det så här? Men ingen vill bara säga det högt..? Räcker era fjuttiga 24 timmar på dygnet till?
På dygnets 24 timmar känns det som att vi hinner med ungefär hälften av det vi skulle vilja. Den där andra hälften, kvalitetstiden, den hinns inte helt enkelt med.


Shit vilket hattigt och gnälligt inlägg det blev, men ni fattar?

Nu sover Tyra sen en halvtimma.
Hon har varit grinig mest hela eftermiddagen av trötthet, då hon sovit en timma på dagen, somnade hon sittandes i mitt knä till Händige Manny... Och jag som trodde det skulle hålla henne vaken en lite stund till! Jajja, får väl bara hoppas på att hon sover nu då hela natten.

På tal om natt, så kommer systeryster hit i natt! :) Flyget landar vid midnatt, sen kommer hon hit och sover, snacka glad lillpluttan kommer bli då hon vaknar och ser att moster kommit!

Vi har ju någotsånär lyckats få in rutiner som funkar. Eller mja, vi hade lyckats, fram till febern.

Förrgår var skit. Natten till igår var skit. Gårdagen var skit.

Den här natten har funkat ganska bra, bara lite tjorv på kvällen då damen inte ville sova i sin spjälsäng. Efter många om och men gav jag upp och lät hon sova på madrassen som ännu ligger kvar i vardagsrummet. Jag vet, 1-0 till ungen. Men är man astrött, och vill sova själv, vilket man inte gjort mer än typ tre timmar natten innan, då ger man upp lätt, tyvärr.
Hursomhelst, så somnade hon som en stock så fort hon kom på madrassen, och den slöa mamma jag är lät jag hon ligga kvar där och gick och la mej själv i sängen och sov som en princessa fram till halv fem, då damen bestämt sej för att kliva upp. Alltså, hur hon orkar övergår mitt förstånd, då hon knappt sovit alls på dagen innan och somnat vid nio på kvällen? Vaknade av att hon ramlade på väg in i sovrummet med sin docka. Trodde att hon helt enkelt bara ville komma och sova med mej, men ack så fel jag hade, hon skulle nog bara komma och väcka mej har jag en känsla av. Det ville dock inte hennes mamma, så en välling och lite bråk senare somnade hon om igen och sov till halv åtta, då vi vaknade och klev upp, båda på strålande humör för en gång skull, känns som att det var ett tag sen.. Som det varit tidigare, när hon klivit upp före tuppen har hon inte varit på sitt bästa humör, och inte jag heller kan jag ju säga.. Guuuudars, vad jag hoppas att hon snart börjar förstå att somna om igen då hon vaknar så tidigt!

Men, dom där rutienerna då.. Ja, frulle och sånt funkar ju.. men typ som lunch och vila... eh.. näe. Idag var vi ute bara för att hon skulle hålla sej vaken till efter lunch, men på väg hem somnade hon givetvis, och sover än. Ingen lunch och för tidig vila alltså. Får ju bara hoppas att hungern inte väcker henne och att hon sover ett tag till då, så eftermiddagen blir trött- och gnällfri!

Äntligen har febern släppt, men riktigt kry har hon inte varit ännu heller våran lilla plutta. Tror nog hon haft en riktigt shitty day, då hon bara gnällt och grinat och bajsat. Lite mat har vi lyckats få i hon, men så är det ju, är man sjuk har man ju inte mycket till matlust. Lilla, lilla snutta!

Förövrigt har vi en skitsur hund här hemma också. Han har koppeltvång och tratt. Klanten har ju för en vecka sen rivit upp trampdynan då han var och badade, och det vill bara inte läka. Eller, det hade börjat läka ihop fint, men då drog han ett glödjeskutt i morse, när han fick vara lös i lekparken då jag var och rastade barnet en snabbis. Och då var det öppet igen...
Så, nu är tratten åter på plats, är det något han hatar är det denna tratt. Nu när jag satte på den, ställde han sej i dörren till hallen och vägrade röra sej. Där stod han jag vet inte hur länge. Framtills han insåg att det inte var någon idé, och bökade, stångade och levde om till sin bädd. Där han la sej och surade med huvudet (och tratten) mot soffan. Och där ligger han än. Och jag kan lova er att han kommer inte röra sej därifrån förrän jag tar bort den...
Det vill säga imorgon bitti, då Tyrannen kliver upp och mobbar den stackars försvarslösa tratthunden.

Inte blev det någon cruising för mej inte...

Igår någon timma efter att jag lagt mej så vaknade jag av att jag hörde helt konstiga ljud... Låg och funderade på vad fan grannarna höll på med, innan jag insåg att dom nog kom från Tyras rum. Smög upp och mycket riktigt, det var därifrån dom kom. Trodde hon bara pratade i sömnen och gick och la mej igen, men sen började hon gnälla och snyfta så jag gick in till henne och lyfte upp henne, och då kände jag att ungen var ju skållhet!
Suppade och gav henne vatten, som hon slukade som en kamel i öknen, och så gick vi och sov i våran säng istället, där låg hon och gormade ett tag till och slukade en helt till flaska med vatten innan hon somnade med armarna runt min hals. Jag däremot kunde inte somna om, kunde inte slita ögonen från min älskade lilla plutt, som låg där med feberkinder och var bara så där söt så man vill krama sönder henne!
Vi sov ända till kvart över sju(!) innan Tyra vaknade, men var väl inte helt vaken, så febrig som hon var, hon käkade välling, så gick vi och sov igen i soffan till nio. Guuudars så skönt att få sova!

När jag vaknade insåg jag att det nog inte blir nå Pite för mej ändå.

Så, jag drog fram madrassen till vardagsrummet, där hon mest legat hela dagen sovit, kollat lite Teletubbies och Baby Einstein och myst med sin far, medans jag och mamma varit och inhandlat blommar till balkongen.
Mamma joinade hem till oss och hjälpte till, då Agge skulle iväg och jobba igen.
Nu ligger hon och sover här brevid, på sin kära madrass, vaknar till då och då och vill kramas och somnar om.

Madrassen och Teletubbies is the shit då man är sjuk.

Min älskade lilla sötunge! Det här är första gången hon har ordentlig feber, och att man tycker synd om henne alltså, man vet ju själv hur liten och hjälplös man känner sej med febertoppar och ingen ork...

Och helt plötsligt så ska jag ut på cruising imorgon också, äntligen ska jag och Linda få åka och busa! ;) Så jag längtar! :)

Mamsen är bäst som ställer upp som barnvakt tills Agge kommer hem från jobbet imorgon! :)

Ja, en salig blandning!

Då Agge slutade jobbet åkte vi till byn en sväng och käkade innan han skulle bege sej till nästa arbetsplats. Tack för go maten far och Johanna! :)
Åkte hem med barnet och med mej i näven hade jag (förrutom en blomkruka, en astung väska, en kasse och barnet) en vinare som jag fick med mej hem att trösta mej med i min ensamhet. Satte mej ner i soffan med glaset i handen, tar en klunk och det smakar skit. Så jävla besviken! Hannibal, gott folk, är inte gott.
Men nu hittade jag Linda och Halles glömda ölpåse i A's klädkammare, så ska norpa någon öl av dom och slå mej ner i soffan med.

Tyra lånade min munkjacka igår.

Sen hittade hon Benz tratt A var och köpte igår (ja, min hund är klanten nr 1, så han behöver tratt IGEN efter att ha pajjat tassen för hundrafemtielfte gången) och tyckte det funka skitbra som snurrfåtölj i morse.

Och så en låt då:

Idag var vi för första gången på babysång på Kyrkans Hus. Bra dag att välja, skitdåligt väder och sista gången innan dom stänger för sommaren, gissa om det var nå folk?! Tyra satt som förstelnad med stora ögon i famnen på mej under hela sången, gungade lite då det var en låt hon gillade, men sa inte ett ord på hela tiden.
Sen knallade jag och Liv med barn över till morsans jobb och matade våra barn och drack kaffe innan vi åkte hemåt och båda barnen somnade som stockar i bilen. Konstigt att Tyra somna? Nä inte så värst då hon vaknat typ kvart i 6 och skippat förmiddagsvilan. Tror nog hon äntligen håller på att ta bort den?

Ikväll blir det till att grilla hos pappa, hoppas det klarnar upp, så lilla plutt kan få leka lite med sina saker hon fick sist då vi hyrde in oss där! :)

Idag har Tyra varit till tandläkaren för första gången i sitt liv. Det gick hur bra som helst! Lite orolig var jag över att dom skulle kolla henne i munnen, vilket vi inte får göra, hur man än trixar och håller på.
Men, väl där satt hon som ett litet ljus hela tiden då tant Tandläkare pratade om vad man får och inte får äta och dricka och sånt. Sen när hon började pilla henne i munnen tittade hon förvånat på henne bara och gapade. Lite chockad unge över att en främmande människa tar sej sånna friheter, tror jag!
När vi gick därifrån skulle Tyra promt hälsa på varenda en hon mötte där i väntrummet. Hon gick fram, tittade ett tag och sa Hej! till en efter en där inne, tills alla var hälsade på. Tror vi har fått oss en riktigt social liten unge va!

Sen gick vi en snabbis till Växhuset och tittade in, men var inte där länge innan Tyras blick fastnade överallt och ögonen såg ut att falla ihop när som helst, så hon packades ner i vagnen med en välling, och inte tog det länge innan hon sov. Även jag däckade när jag la mej brevid henne på madrassen ett tag när hon vaknade till då jag lyfte henne från vagnen. Mysigt!

Snart börjar en ny serie på trean som vi tänkte se, Parenthood, verkar rätt kul! Hade varit gott med... nå gott till... men icket!

Idag har vi varit ute hela dagen, bortsett från då Tyra sov eftermiddagsvilan, och hängt med Pia och Meja. Helt underbart väder, inte för varmt och inte för kallt, kan inte bli bättre! :)
Först mötte vi upp dom i lekparken här utanför och barnen busade och vi surrade fram till lunch, sen efter lunch och vilan knallade vi över till deras sida av Hertsöleden och var utanför dom ett tag, men gick sen upp till CC och Linns gård, där dom joinade oss med sina barn. Att jag är glad att man har flera kompisar md barn i samma ålder, hade blivit så tråkigt för Tyra annars (och mej med för den delen.. ;)

Har precis käkat hamburgare och pommes med broccoli(!)(lite nyttig måste man ju vara ändå) som A kockat åt oss när vi kom hem, nu tror jag ska slänga mej i badet med Bilsport! :)

Gissa vem som kommer vara HÄR!? Wiiiiihooo! :)