Artwork.

Dagarna och veckorna paserar i rasande fart, och det känns oms att jag bara just hinner blinka, så är det en ny dag, med nya möjligheter.

Tyra var hos sin pappa i helgen. Då passade jag och morsan på att rensa här. Ut med all gammal skit och in med det nya..? ;)

Lördag kväll åkte jag och gaddade mej, äntligen!


Luffarstjärnor! :)


Alis Volat Propriis - Hon flyger med egna vingar

Bilderna är inte dom bästa, I know. Men har man ingen digitalkamera kvar, så har man inte.


Uppdateringsdags kanske?

Livet har fortsatt att rulla på, om än med lite farthinder i vägen här och där....

Jag och Tyra har nu boat in oss på Norra Strand, Tyra har fått sitt egna rum, (morsans så kallade kontor/gästrum, jag kallar det skräprum.. :P), dock lite så där tillfälligt inrett och så, men det är tömt på skit och funkar iallafall. :) Kanske har vi boat in oss lite för bra, med tanke på att vi glidit runt här nu i lugn och ro i över en månad, utan hon mamman som egentligen bor här. Ska bli spännande att se hur det bli då hon kommer hem igen, det vill säga rätt snart, i slutet på nästa vecka.

Som det är tänkt nu så ser det ut som att jag och Tyra bor kvar här, och Agge i lägeheten. Jag känner verkligen inte för att leva på studentlön och knapra knäckebröd i slutet av varje månad, så vi hoppas verkligen på att det ska funka här i familjekollektivet. :)
För er som inte vet, så bor morsan själv i en 4:a med uthyrningsrum, så tanken är att vi ska slå våra påsar ihop och få det att funka. Det känns ju lite så där att snart fylla 27, ha barn och flytta hem till mamma, men som morsan så fint själv uttryckte det; "Jag men alltså, idag är det ju inget ovanligt med generationsboende, klart man kan bo så!" Mja. Som sagt, jag är lite skeptisk, men hoppas på det bästa, man kan ju inte annat än att pröva och se om vi klöser ögonen ur varann eller inte.. ;)

Det har ju om inte annat sina fördelar, ekonomiskt och praktiskt.


Annars då?

Skolan går mindre bra, mycket annat att tänka på och tanken på plugg har definitivt varit den sista.
Men förutom det, så kan jag inte annat än att tycka att valet var klokt och att jag inte kunnat må bättre efter omständigheterna.

Tyra har tagit allt himla bra, inte det minsta konstig eller ledsen. Turen i det hela är väl att hon är lite för liten för att förstå vad som händer egentligen. Självklart saknar hon sin pappa och pratar ofta om honom, men dom träffas varannan helg då hon sover där, och dagarna då jag går länge i skolan hämtar pappa från dagis. Så kommer vi fortsätta ett tag till, då jag tycker hon är aldellens för liten för att inte ha ett permanent hem, en fast bas här i livet.


Livet rullar som sagt på och nu finns det ingen annan än framåt, mot nya tider och viddar, upp-och nerförsbackar, tårar och skratt!

Dagens tanke.

Born a believer, I walk alone

Can´t find a place where I feel home

Well I´m crazy, but I am sane

I´m guilty, but not to blame

This is my nature, who I am

If you don´t like it, here I stand




RSS 2.0