Man, it's good to be home.

Igårkväll lyckades vi äntligen ta oss hem! Bilfärden var väl inte det roligaste jag varit med om, men det gick ju att stå ut med då man visste att man snart var hemma..

Agge har åkt och jobbat idag, han var hem en sväng på lunchen och käkade och tog ut Benz, vilket jag inte vågar mej på ännu. Skulle han rycka i kopplet, skulle jag nog inte palla att hålla emot, eller av ren reflex kanske jag skulle det. Och hur bra skulle det se ut om man föll ihop ute, med barnvagnen och hunden? Inte så snyggt kanske. Så, han Benz får helt enkelt nöja sej med piss och bajs-svängar, till imorgon.

Men nu kan jag faktiskt inte klaga, den värsta smärtan har gått över, och Citodonet har blivit utbytt till Panodil, och jag kan fortfarande röra mej utan att tro jag ska dö!

Imorse när vi vaknade tog vi ett långt välbehövt bad jag och Tyra, lite bökigt var det när man är ännu rätt orörlig, men med hjälp av babysittern fick jag i henne också. Haha. Det gäller att vara påhittig helt enkelt.
Är kul att se att hon inte längre tycker det är pest och pina att bada, första gångerna skrek hon så högt att man trodde trumhinnorna skulle spricka. Men idag kunde hon till och med fyra av ett leende och sen kom hon på att det var ju rätt kul att ligga där och sprattla, man väger ju ingenting!

Nu sover både barnet och hunden. Funderar på att göra detsamma, så man kanske orkar kolla nå film och grejjer ikväll!
Någon som har nå bra filmtips?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0