Ha! Jag har fått rätt, nu jävlar vaknade den finska sisun i Lindur igen.

Har äntligen fått vårdcentralen och min (f.d.) läkare att erkänna sina misstag. Sjukskrivningen är nu på papper som den ska. Behövdes bara lite mammahjälp och hot om patientnämnden, så fick herr Olsson helt enkelt ge med sej.
Nu är det ju bara försingringskassan kvar att härja med, men icket att jag kommer ge mej. Oh no, you bastards. Har man både barnmorska och nya läkaren bakom ryggen så har dom väl inte mycket att komma med. Eller?
Men skam den som ger sej.

Idag ska vi på föräldragrupp igen. Och är den lika långdragen och seg som sist vet jag inte vad jag gör. Sist tog det ju bara tre timmar... Gissa om man var nå less? Joooru. Så intressant är det faktiskt inte att sitta och lyssna på förlossning och andningsteknik. Men, vi har faktiskt varit duktiga jag och Agge och läst (det feta) häftet som vi fick med oss hem. Eller, ja, iallafall bläddrat igenom det. ;)